Visar inlägg med etikett Naurskyddsföreningen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Naurskyddsföreningen. Visa alla inlägg

torsdag 31 oktober 2013

Miljötipsen i fickan!

Ni har väl inte missat Naturskyddsföreningens stora uppdatering av appen Grön Guide? Massor om tips på hur du väljer rätt fisk och rengöringsmedel, sorterar rätt, och en profil där du kan kolla din miljöhjältestatus. 
Ladda ner den nu - klara, färdiga, rädda världen! 
Bild: Naturskyddsföreningen

måndag 21 oktober 2013

Life in plastic - it's fantastic

Vi har skrivit om plast innan och vi gör det igen. Här kommer ett peppigt inlägg med tips, recept, länkar och listor, tjoho!

Vi tar en det tråkiga först, en liten bakgrund: man kan dela upp plastproblemet i två: dels så innehåller många sorters plast hälsovådliga ämnen. Ftalater och BPA/bisfenol A är de vanligaste tillsatserna och orsakar en hel massa effekter främst hos barn och fosters utveckling. Underbara Clara har skrivit om plast i barnrummet tidigare, läs här och här.
För det andra så leder vår plastanvändning till nedskräpning av naturen och framför allt haven. Effekterna av detta är att djur kan fastna i skräp och de kan äta skräp, som både ger fysiska och kemiska skador på dem. Detta gäller förstås både fiskar och fåglar men även musslor och maneter.
På senare tid har man uppmärksammat mikroplaster i skönhetsprodukter som sköljs ner i våra avlopp och rakt ut i vattendrag då reningsverken har svårt att samla upp dessa. Om du vill nörda in dig ordentligt (rekommenderas) så ta en titt på Naturskyddsförningens färska rapport Raklödder till fiskarna.

Slutsats: Använd midre plast och se för guds skull till att den hamnar på rätt ställe när du är klar med den!

Om vi stannar på ämnet mikroplast i skönhetsprodukter så kanske man vill veta vad det är man ska undvika när man väl står där och det är dags för ny deodorant. Det SNF letade efter i sin granskning inför Raklödder till fiskarna var: Polyeten (PE), polyetentereftalat (PET), polypropylen (PP), polyvinylklorid (PVC), polystyren (PS), polyvinylacetat (PV Ac) och polymetyl-metakrylat (PMMA, plexiglas), polytetraflouroetylen (PTFE, teflon). Alltså saker som heter något med poly eller förkortas med P, vanligast är PE. För det mesta handlar det om skrubbande eller slipande produkter (allt för kropp, ansikte, tänder, bilar, båtar osv) men kan också finnas i alla möjliga andra saker, som maskara och raklödder. Det kan vara värt att veta att flera företag har "lovat att ta bort" mikroplaster ur alla eller några av sina produkter, till exempel Colgate/Palmolive, dock med mer eller mindre luddiga formuleringar.

Nu till peppen!
Vi börjar med två listor:
  • Supermiljöbloggen tillsammans med #plastriot publicerade för ett tag sedan elva tips på hur du minskar din plastförbrukning - konkreta och enkla råd! 
  • I samband med att SNF släppte rapporten om mikroplaster (Raklödder till fiskarna) så gav de också tio tips på hur man kämpar mot plasten i haven.

Vidare till några av Ellens favoriter.
Om man då vill ha en skrubb utan att förstöra för fiskarna på köpet, vad gör man då? Jo man kan använda sig av skrubb som naturen kan bryta ner. En av mina favorittvålar från Lush är Porridge soap, som innehåller havrekross som är en skrubb hela den. Dessutom är den hård, vilket betyder att den är snål och att man inte behöver plastflaskor att transportera den i. Man kan också göra egen skrubb om man bara vill använda ibland: blanda valfritt skrubbande livsmedel (förslagsvis strösocker, flingsalt eller kross av något sädesslag) med olivolja. Man kan också ha i goa grejer som rivet citronskal eller eteriska oljor. Klart! Ta med in i duschen och skrubba! Mjuk som en babyrumpa!




Bland många produkter ser vi det som självklart att de är gjorda av plast, speciellt bland sånna saker som ska vara lätta att hålla rent, till exempel köksredskap och badrumsprylar. Att plastbanta sitt hem kan därför ta sin tid och kosta en slant, men låt dig inte avskräckas! Bestäm dig bara för att inte köpa in nya saker i plast utan att först se över vad det finns för alternativ. Och ja det kan dröja innan man väl får tag på ett nytt skohorn eller vad det nu kan vara, men till slut kan man i alla fall vara nöjd. Här är några saker jag nyligen bytt ut:
  • Plastredskapen i köket byter jag pö om pö till trä, och det gäller även skärbrädorna.
  • Diskborsten blev också en i trä, den är fortfarande under utvärdering.
  • Min nya matlåda är i glas och metall, så fin och mycket lättare att diska än dem i plast!
  • Ett fint skohorn i bambu.
En sak att tänka på är vad man ger bort till barn, det kanske inte är lägligt att köpa en till leksak i plast i present. Här är tre webshopar som säljer leksaker och produkter som är miljövänliga på olika sätt (ekologiska eller inte gjorda i plast alltså): Medveten mini, rEKOlek och lapland eco store.

Hoppas att det känns lite bättre nu med konkreta tips, hör gärna av dig om du har fler idéer eller synpunkter!

fredag 20 september 2013

#Byttilleko


Naturskyddsföreningens årliga kampanj handlar om mat och jordbruket. Här förklarar Anders och Måns varför!

tisdag 10 september 2013

Du vet att du borde... Tisdagstips: byt till eko!

Jag hoppas att det har framkommit att vi gillar ekologiska produkter, och försöker köpa så mycket som möjligt eko. Som student svider det när sockret är dubbelt så dyrt, och kokosmjölken kostar flera kronor extra per burk. Så om man då måste välja, vad väljer man då? Naturskyddsföreningen listar de fem viktigaste produkterna att välja eko:

Kaffe: världens farligaste bekämpningsmedel (sedan länge förbjudet i Sverige och EU) används här.

Banan och vindruvor: Även banan besprutas med mycket farliga bekämpningsmedel som skadar människorna som arbetar på plantagen och i vindruvor kan man hitta rester av flera olika sorters bekämpningsmedel eftersom de har så tunna skal. Tänk på att det samma gäller vin och vindruvor! Enligt Testfakta genom Supermiljöbloggen så besprutas bananerna med sådana ämnen som tas upp i hela växten, vilket gör att man då hittar rester av bekämpningsmedel även i fruktköttet, trots bananens tjocka skal.

Mejeri: mindre gift här hemma = fler insekter, fåglar och växter och renare vatten. Mer närodlat foder = mindre regnskogsskövling, mindre transporter och mindre farliga bekämpningsmedel för dem som arbetar på sojaplantagen i Sydamerika.

Kött: samma som mejeri. Om du inte kan välja eko så är Svenskt naturbeteskött bäst. Fast det allra bästa är att dra ner på köttet såklart, det har väl ingen missat på den här bloggen...

Potatis: den grödan som besprutas mest i Sverige, och tack vare det har vi bekämpningsmedel i nästan alla landets vattendrag.

Jag skulle också vilja lägga till lök då den precis som potatis besprutas väldigt hårt annars.

När dessa varor går på rutin är det bara att fylla resten av kundvagnen med ekologiskt!

onsdag 19 juni 2013

Ekologiska paket

Vad är grejen med att ekologisk mat (nästan) alltid säljs i mindre förpackningar än likvärdig konventionell vara? Ekologisk pasta finns till exempel aldrig i större förpackningar än 500 gram, och 500 g räcker ingenstans. Hos oss räcker 500 g pasta  till en middag plus matlåda, sen står man där med knappt 100 g pasta kvar och kan inte göra någonting med det. Och efter ett tag är hela skafferiet fyllt av pastaslattar, couscousslattar och risslattar. Det hade gjort skillnad om förpackningarna hade varit dubbelt så stora. Olivolja, ekologisk couscous finns bara i halvkilospaket, samma med strösocker, och ekologisk mjölk finns bara på 1-literspaket.

Det här är väldigt konstigt. Av alla som är såpass miljömedvetna att man vill handla ekologiskt odlad mat så antar jag att många med mig också förstår att det är lite mer miljövänligt med större förpackningar än med små.
Och! Mindre förpackningar betyder också dyrare kilopris. Som om priserna på ekologiska varor skulle behöva spetsas till lite. Eller som om jag äter hälften så mycket pasta bara för att den är ekologisk?

Nu blev jag lite arg.


Mer på ämnet: Supermiljöbloggen skriver idag om att 2012 var det första året av flera som ekologisk produktion i Sverige inte ökar. Och så har de sedan tidigare en krönika av Johanna Sandahl på Naturskyddsområdet som säger att vi måste sluta förgifta oss och jorden. Bra läsning!

lördag 25 maj 2013

8 sätt att döda myten om ekologiskt. Copy paste från Naturskyddsföreningen.


Copy paste från Naturskyddsföreningen, en förhoppning om att döda myten om att ekologiskt inte gör skillnad och så vidare en gång för alla. 

1. Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat att vingårdsarbetarna slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som sprutas på odlingarna. Eller att rester av samma medel finns kvar i ditt vin, vilket är vanligt eftersom vindruvorna besprutas så extremt hårt.  
Dessutom är det inte frakten som påverkar miljön mest vad gäller det vi dricker och äter. Det är hur det produceras, och då är ekologiskt ett superviktigt val, även om det skulle vara skeppat från Australien. 

2. Din pappa: Men det är inte ekologiskt som är grejen - vi ska handla svenskt!

Du: Svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer. Det slipper du bidra till när du köper ekologiskt. Du visar också att det finns en efterfrågan på ekologiskt, vilket kommer att leda till fler svenska ekojordbruk. För en bonde är det oftast mer lönsamt att satsa på ekologiskt, vilket kan rädda många svenska jordbruk som hotas av nedläggning.  

3. Din granne: Det är alldeles för dyrt med ekologiskt!

Du: Det är den andra maten som är för billig.  Tänk om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, utarmning av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning... Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr.  
Dessutom har vi i Sverige aldrig lagt så lite pengar på mat som nu. Istället prioriterar vi prylar, boende och resor.  Vi slänger en tredjedel av maten - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Vi lägger 40 procent av matutgifterna på kakor, läsk och andra tomma kalorier - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Och vi köper så mycket kött att det har blivit både ett folkhälsoproblem och ett massivt miljöproblem. Om vi istället skulle stuva om våra matkassar - med mindre kött, halvfabrikat, snask och mer grönsaker och ekologiskt – så skulle det inte märkas i våra plånböcker.   

4. Din svärmor: Jag har hört att butikspersonal tar besprutade morötter och säljer dem som ekologiska. Efter hästköttskandalen och alla larm litar jag inte på någon!

Du: Om du vill minimera risken att bli blåst i matbutiken så är det just ekologiskt du ska välja. Ekomaten kontrolleras noggrannare än annan mat. Ekologiska gårdar, bagerier och fabriker får regelbundet både oanmälda och anmälda besök.  De som sköter kontrollerna är oberoende, och inte kopplade till den ekologiska märkningen.  
Dessutom slipper du onaturliga färgämnen och konstgjorda smakförstärkare i Krav-märkt mat. Alltså sånt som gör jordgubbsylten extra röd eller får guacamolen att smaka avokado fastän den knappt innehåller någon.  

5. Den uppdaterade kollegan: Jag är skeptisk. Läste till exempel att ekologiska olivoljor innehåller rester av bekämpningsmedel.

Du: Jo, men samtidigt testades också o-ekologiska olivoljor och de innehöll betydligt mer rester. Den lilla detaljen skrev tyvärr inte så många journalister om. De förklarade heller inte varför de ekologiska olivoljorna kan innehålla bekämpningsmedel. Det beror på att gifterna kan förflyttas långa sträckor med vind och vatten. Rester av bekämpningsmedel finns i fjällsjöar, dricksvatten, ja till och med i regnet som faller över oss.
Kollegan igen: Fast testerna på barngröten då? Där hade jag förväntat mig att åtminstone den ekologiska gröten inte skulle innehålla giftrester.
Du: Testet på barngröt handlade om tungmetaller, som kadmium. Det finns inte bara i barngröt utan i det mesta som odlas i jorden. Kadmium är ett hälsoskadligt ämne som sprids av bland annat trafikutsläpp – och det kan ingen ekobonde styra över. Det är helt enkelt svårt att odla helt giftfri mat i en förorenad värld. Poängen med att ändå köpa ekologiskt är du bidrar till att mindre otrevligheter sprids i vår miljö, att färre lantbrukare dör av bekämpningsmedelsskador, att djuren har det bättre och att du och dina barn får i er mindre kemikalier.
Och när vi ändå pratar om kadmium kan det vara värt att veta att de o-ekologiska bönderna faktiskt tillsätter kadmium till sina åkrar när de använder konstgödsel och avloppsslam. Det är inte tillåtet på ekogårdarna. 

6. Din farfar: Äh, lite skit fixar kroppen. Själv badade jag i DDT och asbest som barn och titta på mig – jag lever!

Du: Jo, du lever, men se dig omkring. Du känner säkert någon som drabbats av cancer, har diabetes eller försöker få barn utan att lyckas. FN har nyligen konstaterat att det verkar som om en rad folkhälsosjukdomar kan vara kopplade till alla dessa små doser av kemikalier som vi får i oss under en lång tid. 

7. Din bästis: Nåväl, jag har i alla fall besökt en ekologisk gård. Och det visade sig att ekobönderna kör mycket mer än andra bönder. Hur klimatsmart är det?

Du: Visst kör ekobonden mer traktor. Men konstgödsel som sprids i kemikaliejordbruken är en större klimatbov. I slutändan påverkar ekojordbruket och kemikaliejordbuket klimatet ungefär lika mycket. 
Men stirra dig inte blind på klimatet. Kolla på miljöpåverkan överhuvudtaget. Då vinner ekobönderna med hästlängder. De sprider inga bekämpningsmedel och ökar den biologiska mångfalden - sånt som också är livsviktigt. Visste du att forskningen visar att hotet mot den biologiska mångfalden är lika akut som klimathotet? 
Planetens hälsa är ett finurligt, superhäftigt ekosystem där allt är sammanlänkat. Låter lite Avatar, men det är ju sant.  
8. Din chef: Sorry, men ekologiskt funkar inte om vi ska mätta alla världens hungriga.
Du: Sorry, men du har lyssnat för mycket på industrin. Lyssna på världsledande forskare och experter istället. De säger att ”business as usual” inte är lösningen, utan att det är hög tid att kika på intressanta lösningar inom det ekologiska lantbruket. Du kan också lyssna på miljontals småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika som övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt istället. De får lika stora, eller större, skördar som tidigare men får bättre betalt och har lägre utgifter. 
Dessutom produceras det redan tillräckligt med mat för att mätta alla hungriga redan idag. Problemen handlar snarare om konflikter och vem som har makt över maten och jordarna. FN:s hungerexpert har ett råd till oss i den rika delen av världen: om vi vill göra något för alla miljontals svältande människor, så är det att äta mindre kött.