Höstens första dagar

Nu märks det att det börjar bli höst, så himla mysigt! Skolan har börjat, här i Göterborg ligger det gula löv på Vasagatan och och jag har lagat en storwok! En av mina bästa höstsnabbrätter är en morot- och kokossoppa, lätt och sjukt gott! Om man är som jag och gillar kokos, ingefära och chili så borde man ha ingredienserna hemma. Linserna gör att soppan mättar gott.

Du behöver (6 portioner):
2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
4 rivna/hackade morötter
4 tsk hackad ingefära (minst!)
3 dl röda linser
1-2 tsk chilipulver
grönsaksbuljong och 8-12 dl vatten
2 burkar kokosmjölk
olja, salt

Hacka alla grönsaker och stek i oljan tillsammans med kryddorna. Häll i linserna och buljongen och så mycket vatten så att det täcker allt och linserna blir klara någorlunda snabbt (med för lite vatten så tar det längre tid). Häll i kokosmjölken och koka upp när linserna börjar bli klara, späd med mera vatten om du önskar. Soppan går att äta som den är eller att mixa, servera med en bit bröd till.
Smaklig måltid!

Boktips!

Vår tid på jorden av Johan Rockström och Mattias Klum är en bok som jag fick i julklapp förra året. Vill verkligen tipsa om den här boken då den med hjälp av det senaste inom forskningen berättar hur läget i världen är samtidigt som den genom fantastiska bilder engagerar och inspirerar till engagemang. Det är en bok som passar dig som vill bli mer kunnig om ämnet miljövetenskap då den är riktigt allmänbildande om hur planeten funkar och vad mänsklig påverkan betyder för den. Den är riktigt bra, så läs den!

"Vetenskapen visar nu att mänskligheten har gått in i Antropocen - en ny geologisk epok där vi människor utgör den viktigaste drivkraften för förändring på jorden. Denna insikt är så djupgående att den kräver en en fundamental förändring i tankesättet hos oss var och en i vår relation till planeten jorden. Genom en kombination av forskning i världsklass och häpnadsväckande fotografikonst bjuder Vår tid på jorden på den hittills mest övertygande berättelsen om varför vi nu snabbt måste gå över till en globalt hållbar utveckling" 
- Professor Paul. J Cutzen, nobelpristagare i kemi 1995, Max-Planck Insitut für Chemie, Tyskland

Här kan man se programmet "En bok, en författare" där Johan Rockström berättar om deras bok.

Hurtbullebrödet

Min mamma bakar världens godaste bröd. Men jag bor i Göteborg och hon bor i Linköping. Vilket komplicerar saker när man får hemlängtan och bara vill ha det där goda brödet.

Så jag bestämde mig för att försöka återskapa det och resultatet blev inte så dumt!

Ingredienser:
Ca 4 dl filmjölk
1 dl mörk sirap
1 1/2 dl russin
1 dl solrosfrön
1 dl linfrön
1 dl sesamfrön
1 dl havregryn
2 dl lingon
1 dl vetekross
1 dl rågkross
3 dl vetemjöl
2 dl rågmjöl
1 nypa salt
2 tsk bakpulver
Lite havre gryn att strö över innan ugnen

Blanda filmjölken och sirapen i en bunke och ha i alla ingredienser i smeten, rör undan för undan så att det blir en kletig smet. Lägg i bakplåtspapper i en brödform och häll i smeten i formen. På med lite havregryn och grädda i mitten av ugnen i 45 minuter (200 grader!).  

Inspiration till receptet fick jag på Leilas hemsida men ändrade lite eftersom att det skulle vara lingon och lite andra godbitar i. Perfekt höstbröd!

Vad är det som går och går...?

Idag börjar vi skolan igen! Tjoho! Både jag och Lina ska läsa ett helt år med Statsvetenskap, tyvärr ingen miljö, men det ska bli kul ändå!

Det sista jag gjorde på sommarlovet var att få ett fixar ryck. Bland annat blev jag tokig på att inte ha en klocka i köket, så jag gjorde en.

Jag köpte en bricka och en ful plastklocka på loppis, borrade hål i brickans mitt och flyttade över urverket, som jag limmade fast med limpistol. Stämplarna och färgen (en tuschpenna faktiskt, den sitter bättre på metall än vad deras stämpelfärg antagligen gör) kommer från Granit (min favvoaffär).
Tips: Se till att hålet är tillräckligt stort, annars orkar inte urverket dra runt visarna. Det är smart att ha en kant på baksidan av klockan eftersom urverket är någon cm tjockt. Det blir snyggare när man hänger upp den sen.

Sommarlov

Under de senaste dagarna har vi haft fullt upp med att pressa ur det mesta ur de sista sommarlovsdagarna. Detta är vad vi har gjort:

Musslor

Om man vill äta gott och rädda lite hav samtidigt är blåmusslor den perfekta råvaran!
Musslor är som små reningsverk, kolla här:
Från bland annat jordbruket så släpper vi människor ut kväve och fosfor till havet som kan leda till övergödning och algblomning och syrebrist och bottendöd (Damdamdaam!). Östersjön är ett klockrent exempel. Syrebrist har bland annat stor negativ påverkan på torsken vars ägg dör, och enligt Naturvårdsverket är övergödning "det absolut största hotet mot svensk havsmiljö".
Algblomningsalgerna "äter" kväve och fosfor och musslor äter i sin tur dessa växtplankton och alger som den filtrerar ur vattnet. När man sedan tar upp musslorna följer kväve och fosfor med upp. Att anlägga en musselodling är alltså ett bra sätt att motverka diffusa utsläpp av framför allt kväve. Det är faktiskt så enkelt!

När du köper musslor i affären så leta efter färska musslor att koka själv, de man kan köpa på burk kommer tyvärr oftast inte från Sverige utan från Chile på andra sidan jordklotet. Man kan ju maila Abba och säga "hej, jag vill äta musslor från Sverige" om man är sugen.

Som ni kanske funderat ut så stämmer det att blåmusslornas mecka ligger på Sveriges framsida och det är i pölen på östkusten som problemet med övergödning är som störst. Musslorna som vi äter kommer från västkusten men de kan även växa på östkusten, då blir de mindre och växer långsammare på grund av den låga salthalten.
Så vad kan man göra med de små musslorna dels från östkusten och de små eller trasiga från västkusten? Jo, man kan göra musselmjöl och använda som djurfoder. Kanske inte du själv men en fabrik kan göra det. Att musselmjölet blir såpass dyrt och inte kan konkurrera med fiskmjöl, och att det gör att fabriken inte kan öppna i stor skala är en annan historia.

Om ni vill läsa mer om musslor, odlingar och som musslor som foder så har jag två lästips:
En artikel ur Sveriges Natur 3.13, Levande reningsverk av Mats Hellmark och kapitlet En outnyttjad resurs ur Matens pris av Malin Olofsson och Daniel Öhman. Det är även dessa texter jag använt som källor.

Smaklig måltid!

Ljusgrön proteinsmoothie

Underbara söndagsmorgon! Mer än hälften av alla frukostar jag äter består av smoothies. Så enkelt och gott för en morgontrött människa som jag själv.

Ljusgrön proteinsmoothie görs enklast såhär:

2 små äpplen
2 tsk nyponpulver
2 nävar fryst spenat
Fryst mango
1 dl proteinpulver med hallonsmak (eller neutral smak)
Några gojibär som garnering
1 dl havremjölk
2 dl apelsinjuice

Ha i allt i en mixer (äpplena urkärnade och i bitar) och mixa! Bon apetit!

Obs! Om man som jag gillar mango kan man tänka på att den odlas i södra Asien och transporteras alltid långväga, ofta med flyg och kylning hela vägen. Det är alltså en frukt som man ur miljösynpunkt ska njuta av rätt så sällan. Ser man en mango i affären som börjar bli lite skrumpen, köp och frys in (supergod i smoothies eller raw glass) - annars kommer den troligtvis att slängas och det är värre än värst.