tisdag 29 januari 2013

Tisdagstips: plastpåsen

Jag tänkte att jag skulle skriva om hur dåliga plastpåsar är men det är en hel djungel av fakta! Ny och gammal och blandat så här kommer mer en guide snarare än ett tips:

Flera länder och städer har förbjudit användning av plastpåsar, i till exempel Rwanda är det i princip omöjligt att föra in plastpåsar och i flera städer i USA (Seattle, San Fransisco och Los Angeles) får man numer ta med en egen påse till affären. Skälen till förbuden är många: Nedskräpning, boskap som dör av att de har ätit plast och inte minst miljöfrågan. Många tycker att vi ska införa ett förbud även i Sverige men lika många är skeptiska och menar att det inte finns några bättre alternativ.
Papperspåsen kräver stora mängder vatten vid tillverkningen, väger 7 gånger mer och det krävs 5-6 gånger fler lastbilar att transportera samma antal påsar i plast. Den är också svårare att använda flera gånger. Läs lite mer här!
En biologiskt nedbrytbar påse tar ändå lång tid för naturen att bryta ner och hamnar den i plastinsamlingen gör den mer skada än nytta. Läs lite mera här!
Din älskade tygkasse då? Jo, bomullsproduktionen är mycket krävande och du måste dessutom tvätta den ibland. Väljer du en av ekologisk bomull blir det lite bättre, andra "naturmaterial" exempelvis bambu är kanske ännu bättre, jag har inte forskat om det...
Sedan så finns det två olika sorters polyetenpåsar: den klassiska gjord av olja och den andra av sockerrör, båda går att återvinna som plast och ger mycket energi till våra sopförbränningsstationer här i Sverige. Experterna menar att den här nya plasten som tillverkas av biomassa är det bästa alternativet eftersom det går att använda samma utrustning vid tillverkning och återvinning som till de gamla plastpåsarna, men den är inte gjord på olja. Tada! Eller? I de artiklar jag läst så nämns ingenting om att vi fortfarande behöver dra ner på onödigt användande av plastpåsar. Det är fortfarande värdefull mark som vi bestämmer oss för att "odla plastpåsar" på, medan barn svälter!
Till exempel de påsar vi får i klädbutiker! Alltid för små eller i fel form, de passar ju ändå inte i sopkorgen. En del fungerar bra att ha matlådan i till skolan (Systembolagets påsar toppar listan!) men de flesta ligger mest och skräpar här hemma.

Så tipsen då:
  • Låt bli att ta en påse om du klarar dig utan. Säg till i kassan att du inte behöver någon.
  • Välj bort papperspåsen.
  • Se till att biologiskt nedbrytbara påsar inte hamnar i plaståtervinningen.
  • Se till att så många plastpåsar som möjligt återvinns. Alltså de utav polyeten.
  • Använd påsarna fler gånger, ta med en gammal till mataffären om du har en stor hög som dräller runt hemma.
  • Lär dig vika plastpåsen så att de knappt tar någon plats alls så kan du ha en med dig jämt! Kolla in videon!


måndag 28 januari 2013

Balsammetoden


Schampo är en relativt ny uppfinning och jag har många gånger tänkt på hur konstigt det är att man ska peppra sitt hår (och sin kropp med för den delen) med kemikalier för att vara ren. Finns det ett bättre sätt? Känns inte schampo-industrin lite som en skapad marknad, jag menar, det har ju knappast varit oumbärligt för mänskligheten att tvätta sig med schampo för att överleva. Och hur mycket påverkar vi egentligen vårt klimat i vårt dagliga liv? 

Väldigt många är "beroende" av schampo idag. Håret blir fett och samarbetar inte utan det och jag ska förklara varför. De flesta schampon innehåller sulfater, ett uttorkande ämne som gör att håret förlorar sin fukt. Sulfater kan vara anledningen till att många får kliande hårbotten och mjäll. När håret torkar ut som det gör när man använder sånt schampo för talgkörtlarna i hårbotten bryt och producerar massa, massa fett för att återtillföra fukten, det vill säga håret blir "smutsigt". Använder man sig av balsammetoden kommer istället nivån av fett att balanseras och man behöver tvätta håret mer sällan (ekonomisk och bra för håret).

Hur gör man då? Jo, fett löser fett och fettalkoholerna i balsamet löser det vanliga fettet i hårbotten utan att torka ut (fett va?). Men först måste man tvätta ur alla silikoner och ämnen som inte hör hemma i håret. Det gör man med ett godkänt sista schampo (exempelvis Garants Såklart schampo som dessutom är klimatsmart). Man kan använda andra schampoon men de får inte innehålla några silikoner eller mineraloljor. Så tvätta håret med sista-schampot och sen är det bara att lägga i ett godkänt balsam, låta verka ett par minuter och sen skölja ur. I början kan håret kännas väldigt strävt och tråkigt men det blir bättre. Mycket bättre. När man tvättar sig sedan är det bara att massera in balsamet i hårbotten, rörelserna löser upp damm och smuts och balsamet frigör fettet i håret. Om man som jag har väldigt tunt och fint hår kan det vara skönt med en inpackning så det kör jag med någon gång i veckan. I början tvättar man så ofta som det behövs för att sedan trappa ner på tvättningen. 

Ytterligare ett plus är att du kan ge vidare ditt sista schampo till någon du tycker om när du har genomfört din sista tvätt. Själv ska jag ge det till min (inte helt övertygade) mamma. 

Summan av kardemumman är att du är miljövänligare om du: 
- inte köper så många hårstylingprodukter (plast och kemikalier är ju som bekant inte förenligt med miljömålen) 
- du är snäll mot din plånbok och betyder pengarna inte mycket för dig kan du ju alltid slänga överskottet på mer ekologisk mat eller skänka en slant till Natuskyddsföreningen 
- du kan hjälpa någon annan att bli mindre beroende av kemikalier när du ger vidare ditt sista schampo 

Här kan du läsa mer: 

Lycka till!






söndag 27 januari 2013

En het chili

Idag är den stora fixardagen!

Städ och tvätt, sorteringen ska ut och när man ändå håller på kan man ju börja lite på odlingssäsongen. Min odlingsfavorit är, förutom sockerärtor, chili. Det är lätt och man får typ alltid frukt. Jag tänkte att det var lika bra att sätta dem nu så har dom tid på sig att gro. Det tar ju ett tag, ungefär ett halvår innan frukten är klar att äta. Så här kan man göra:

Plocka ut kärnorna ur en chili, ungefär 10 st. Kom ihåg att tvätta händerna riktigt noga efter att du pillat i en chili, och undvik att klia i ögonen och andra slemhinnor efteråt...

Sprid ut kärnorna på jorden i en liten burk och tryck ner dem en cm eller två. Jag tycker att  detta är riktigt tjusiga burkar, vilket alltid är en plus när dom ska stå framme. Man kan också ta metallburkar eller tja.. vad som helst.

Vattna så att all jord blir blöt och täck över med plast, gör ett par hål med till exempel en kökskniv. Ställ i fönstret så att dem får ljus.

När skotten börjar komma upp får man ta av plasten eller göra en liten bulle så att växten får plats. När de blir ännu större får man plantera om dem, kanske inte alla utan de största. Hur stora de kan bo tillsammans beror ju på hur tätt man har odlat dem, men det märks när de inte växer mer.

Närmare odlat än så här blir det ju knappast inte!

Jag har också lagt en massa ärtor i blöt idag. En bunt gula ärtor för att laga ärtsoppa på, och så några stycken som jag tänkte odla ärtskott av, och dessutom en kopp kikärtor att grodda.

En riktig pysslardag! Nu ska jag ta hand om alla mina kläder som inte riktigt ligger i garderoben...

fredag 25 januari 2013

Helglyx

Eller vardagslyx om man är student och är "ledig" en förmiddag sådär.
Det är i alla fall att äta nybakt bröd på morgonen. Alltså så himla gott!



Här är ett coolt trick om man vill äta frukost tidigare än klockan tolv på förmiddagen:
Gör en deg kvällen innan, man kan använda lite mindre jäst än vanligt och göra degen ganska kladdig. Sätt plast på och ställ den kallt, kylskåp har jag hört med det har inte fungerat så himla bra för mig, min deg stod ovanpå köksskåpen och blev perfekt! På morgonen klickar man ut degen som brödbullar på bakplåtspapper och sätter sedan på ugnen så kan de få jäsa lite till. In i ugnen, värme och tid beror på bullarnas storlek.



När man gör bullar på detta sättet går det ganska snabbt att grädda dem men man slipper kladdet med att baka ut dem. Perfekt helt enkelt. Det går såklart att använda sig av vilket recept man vill, men om man inte kan bestämma sig så kanske detta är något att testa: Honungsbullar med aprikoser och pumpafrön. Låter ju hur gott som helst! Strunta bara i "vila och vik"-jäsningen och ställ den svalt hela natten.

Trevlig frukoststund!

onsdag 23 januari 2013

De sista dropparna jul

Jag fortsätter på samma tema: använd den gamla maten!

Har ni också ett par lussekatter kvar i frysen sedan jul? Passa på att ta vara på dem innan det plötsligt är juli... Det passar nämligen inte så bra med lussekatter då.

Saffransskorpor
Tina de sista bullarna så att de går att skära igenom till snittar, lägg dem på en plåt och sätt in i ugnen i 100 grader och låt stå i en timme. Stäng av ugnen och låt skorporna stå kvar och torka över natten. Förvara torrt i en tättslutande burk.

Sådana här skorpor är lite lättare att äta upp en ett par torra dassiga lussekatter. Nu ska jag bjuda Lina på fika!




För vi slänger ju inte maten!

Igår när jag var och handlade så hittade jag avokado på extrapris. Tjoho tänkte jag och började känna efter vilka som var de bästa, ni vet, avokados är ju alltid för hårda eller för mjuka i affären. Just här var det väldigt många mjuka och medan jag stod där så kom en butiksanställd fram och började plocka ut de mjukaste och slänga i en pappkartong på golvet. Jag måste sett jätteledsen ut för han sa att "Dom var så väldigt mjuka..."

I Sverige och världen slänger vi oerhört mycket mat. Undersökningar från 2012 visar att det faktiskt är hushållen som står för den största andelen, men även i produktionskedjan är det mycket mat som kastas. Det börjar redan på plantagen, om en banan är lite för tjock eller smal för en beställning så får den ju kastas. Om en låda skadas i transporten så får den kastas och till slut när bananerna ligger framme i butiken och börjar bli bruna så får de kastas.
Samtidigt blir konsumenterna rikare (eller maten för billig?), mer stressade och sämre på att lukta och smaka på mat som passerat bäst föredatum.
Problemet är när man köper på sig en massa mat som "är bra att ha hemma" och som "alltid går åt" för det är ju "skönt att inte åka och handla varje dag i veckan" samtidigt som man egentligen inte har någon aning om vad och när man ska laga av allt man köper. Man hittar så mycket siffror på hur mycket mat hushållen slänger men det vanligaste man hör är nog att var tredje till fjärde matkasse som bärs hem åker direkt i sopen. Det är inte klokt!

Saker man kan göra för att minska sitt svinn:
1. Planera dina inköp. Skriv en lista på vad familjen ska äta under veckan.Varför inte göra det som en trevlig grej på söndagkväll där alla får säga varsin rätt ni ska laga. Titta på recept och testa nya smaker men kom ihåg att det är vardag och att man inte vill stå i köket hela kvällen. Räkna ut hur mycket frukt som kommer att gå åt och köp inte mer. Det är bättre att komplettera senare i veckan.
2. Följ listan. Gå inte på butikens säljartricks "Ta 3 betala för 2" och köp inte storpack med färskvaror.
3. Gör matlådor och laga ny mat på det som blir över. Genom att ta med resterna till jobbet eller skolan  istället för att äta ute sparar man stora slantar! Om man inte vill äta samma mat alltför många gånger samma vecka så frys in och ta fram när det är brådis eller laga ny mat på den gamla. Lantmännen föreslår pizza, jag föreslår frusna smördegsplattor som man gör ett paket av, läs på förpackningen hur man gör. Dem går att fylla med vad som helst gott, och det blir verkligen jättegott!
4. Bäst före betyder bäst före, inte dålig efter och dessutom har de marginal. Lukta och smaka och verkar det som om filmjölken inte hinns ätas upp innan den blir dålig är det dags för scones eller filmjölksbröd. Mycket mjölk? Pannkakor!

"Ja jag förstår, men det är ändå sorgligt" svarade jag och gick till kassan.

tisdag 22 januari 2013

En het potatis

Äntligen någon som säger något! Även om jordbruksverket inte kommer med något riktigt förslag har de i alla fall nämnt köttfrågan idag.
Och sociala medier stormar... Karin skrev om detta för bara några dagar sedan, att förändringar tar tid, men hon jämförde också med Fairtrademärkt kaffe, och det är ju faktiskt en förändring som har skett, visserligen utan beskattning, men det har ju också tagit typ 10 år. Ska vi hinna rädda jorden i tid kan inte alla få välja själva hur mycket kött man ska äta.
Om man vill läsa om dagens debatt med en gnutta humor kan man göra det här. Och vill man läsa debatten i korthet och med ett lastbilslass humor kan man göra det här.
Jag vet ändå inte om jag ska skratta eller gråta.